Begrepp
Autostart och voltstart: skillnaden förklarad
Ett travlopp kan starta på två sätt: bakom en bil med utfällda vingar, eller från stillastående linjer på banan. De kallas autostart och voltstart, och vilken metod som används påverkar både hur loppet inleds och hur hästarna placeras. Här förklarar vi skillnaden.
Autostart: bakom bilen
I autostart samlas hästarna bakom en startbil. Bilen har två vingar som är utfällda, och hästarna travar upp i fart bakom dem ordnade på två led. När bilen når startlinjen fälls vingarna in och bilen accelererar bort, och loppet är igång med alla hästar i rörelse.
Fördelen med autostart är att fältet kommer iväg jämnt och samlat. Eftersom alla har samma utgångssträcka avgörs startögonblicket framför allt av vilket spår en häst har och hur snabbt den kommer upp i fart.
Spår i autostart
I autostart numreras hästarnas startpositioner som spår, vanligtvis från innerspår och utåt. Ett inre spår innebär en kortare väg runt den första kurvan, vilket är en av anledningarna till att spårplaceringen är värd att lägga märke till i programmet.
Voltstart: från linjer med tillägg
I voltstart står hästarna stilla på utsatta linjer och travar igång på en given signal. Hästarna gör en sväng, en volt, och passerar startlinjen i rörelse. Det som gör voltstart speciell är att hästarna kan starta från olika linjer beroende på sina meriter.
Vad är tillägg?
I en voltstart kan vissa hästar få ett tillägg, vilket betyder att de startar från en linje längre bak och därmed får en något längre sträcka att springa. Tillägget används för att jämna ut förutsättningarna mellan hästar med olika meriter, så att de starkaste inte automatiskt har den kortaste vägen.
Ett vanligt mönster är att hästar med högre intjänade prispengar får tillägg, medan mindre meriterade hästar startar från den främre linjen. Exakt vilken häst som har tillägg framgår av startlistan, något vi går igenom i guiden om hur du tolkar startlistan.
Varför starttypen spelar roll
Starttypen påverkar hur ett lopp utvecklar sig. I autostart är inledningen jämn och positionerna avgörs tidigt, medan voltstart med tillägg kan ge ett mer utdraget förlopp där hästar med och utan tillägg möts under loppets gång.
Starttypen påverkar också tiderna. Eftersom en häst med tillägg springer en längre sträcka kan dess kilometertid säga något annat än samma tid för en häst utan tillägg. Hur tider mäts och varför de inte alltid är direkt jämförbara förklarar vi i guiden om kilometertid.
Sammanfattning
Båda starttyperna förekommer i alla typer av lopp. Vill du se hur de passar in i sporten i stort finns en bredare genomgång i guiden om hur travsporten fungerar.
Den här guiden förklarar starttyperna sakligt. Den innehåller inga spelråd.